Idag åkte man upp till klubben vid elva, halv tolv och tränade agility. Kändes totalt värdelöst, segt och ofokuserat gick det. Tyvärr. Det var lite keeshounds (stavning?) som hade "hyrt" klubben så dem var och tränade utställning bredvid oss och så. I vilket fall körde vi en liten liten hopphinder bana, och för skojs skull tog vi tid. Ja, det var helt otroligt. Jag sprang allt vad jag kunde och så hoppades jag att Fia skulle göra likadant (a) och vi fik tiden 17 sekunder, shit! Pernilla och racerZeven fick 24 sekunder. Det är helt fantastiskt. Annars är det alltid jag som legat typ 30 sekunder efter henne, så det här ska vi njuta av lääääänge.

Fia i sin tigerfleecejacka vintern -08.

Vi körde däremot nästan inget slalom alls. En eller två gånger, bara för jag vet inte riktigt men när vi kommer upp på klubben och ska köra är hon stendöd. Ja, jag petade på henne jag lovar. :) Men hon ville ändå inte vakna. Jag har fått för mig att det är för att hon blir stressad, hon vet inte riktigt vad jag vill av henne, och då blir hon stressad, men istället för att gå helt upp i varv och totalt sluta lyssna så går hon åt andra hållet, hon blir extremt lugn, kollar på annat, segar ihop osv. Jag har aldrig blivit arg på henne heller, har ho gjort fel har jag tagit tillbaks henne och gjort om. Inga bekymmer.
Hemma nu på slalomen gasar hon som bara den, likadant när man ställer upp lite hinder, men sen kommer man till klubben och hela hon bara pyser ihop och dör.
Dumma jycke! ;)

/Sofia :)